Filipperbrevet 3: 7- 14
Men allt sådant som var en vinst för mig har jag för Kristi skull kommit att räkna som en ren förlust för Kristi skull. Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Jesus Kristus, min Herre. För Hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus och bli funnen i Honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron.
Då känner jag Kristus (”Jag vill lära känna Kristus” i en annan översättning) och kraften från Hans uppståndelse och delar Hans lidanden, genom att bli lik honom i en död med Honom, i hoppet om att nå fram till uppståndelsen ifrån det döda. Inte som om jag redan hade gripit det eller redan nått målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus. Bröder jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: Jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.
Först talar Paulus om sitt liv före frälsning. Han var en lagisk farisé, och en sådan person förstår inte och känner inte Gud och inte Hans kärlek. Men vi vet att Herren mötte honom på ett ovanligt sätt, och han blev en överlåten gudsman.
”Jag vill lära känna Kristus”, sa Paulus! Samma önskan finns hos oss, men hur lär vi känna 
Honom? Svaret är att det sker genom bön och att vi läser eller lyssnar till Guds Ord samt handlar på Ordet!
”Och jag vill lära känna kraften från Hans uppståndelse”, sa Paulus! Åter, samma önskan finns hos oss, men hur? Svaret är att det handlar om att leva det nya liv, som Jesus gav oss och att leva det i Hans uppståndelsekraft!
”Och jag vill dela Hans lidande…genom att bli lik Honom i en död som Hans, kanske kan jag då nå fram till uppståndelsen ifrån det döda”, sa Paulus! Finns den önskan hos oss? Isåfall, hur? Svaret är att det handlar om att bry sig om människor och olika situationer som vi möter, i bön och i agerande. Att vi låter våra hjärtan klappa i takt med Hans hjärta. Att vi har kärlek och nöd för de förlorade!!
Vi behöver inte dö på ett kors, men vi behöver välja att leva i ande, inte efter köttet utan låta köttet var korsfäst med Jesus. Vi tillåter inte vårt ego, själviskhet etc. att ta över eller dominera och vi förtröstar inte på vår egen förmåga, erfarenhet, position eller vad det nu kan vara. Kött- vår köttsliga människa (motsats till vår andliga människa) är uppräknat i Galater brevet 5: 16, 19-20
Köttet måste korsfästas om vi vill leva i Hans uppståndelsekraft. Istället kommer Den Helige Ande med Guds liv, Guds kraft, Guds närvaro, Guds visdom och ledning!
”Jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus”, sa Paulus. Också vi glömmer det som är bakom oss av misslyckanden och sträcker oss mot det som ligger framför oss för att fullfölja Guds plan i våra liv.
Amen!