Lukas 18: 9- 14 Farisén och publikanen i templet
För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra, berättade Jesus också denna liknelse. Två män gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andra publikan. Farisén stod och bad för sig själv: Gud jag tackar dig för att jag inte är som andra människor, rånare, brottslingar, äktenskapsbrytare eller som den där publikanen. Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar. Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen, utan slog sig för bröstet och bad: Gud var nådig mot mig, syndare. Jag säger er: Han gick hem rättfärdig inte den andre. Ty var och en som upphöjer sig skall bli förudmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.
Kommentar; Fariséerna uppstod som ett religiöst och politiskt parti under andra tempelperioden 516 f Kr- 70 e Kr. De var mest upptagna med att förklara lagen för folket. Paulus tillhörde ju fariséerna innan han blev frälst. Publikaner var tulltjänstemän.
De avsnitt i Nya Testamentet som avser fariséerna, riktar sig i regel mot de oärliga bland dem. Dessa blev också fördömda av sina egna. Dessa fariséer betecknades som hycklare och som ormyngel. I alla fall, farisén var inte i templet för att prisa Gud, utan för att låta alla inom hörhåll få veta hur ”god han var”. Jesus var sträng mot dessa fariséer! Självgodhet är farlig! Den leder till stolthet och får oss att ”se ner på andra”.
Publikanen hade förstått att han var en syndare och bad om nåd. Han slog sig för bröstet på österländsk, vis, ett uttryck för sorg och förtvivlan!! VI BEHÖVER GUDS NÅD VARJE DAG!!!